Lovisa In The US

1 year anniversary!

Hej hej bloggen! Här ekar det tomt! Vet inte ens om det är några tappra själar kvar!
Har haft några underbara veckor här hemma i Sverige! Fullt upp och fint väder. Så datorn har inte fått starta många gånger!
 
Idag är det den 9 augusti 2013. Den 9 augusti 2012 åkte jag till USA för att påbörja mitt utbytesår i Clarksville, TN. Det har alltså gått ett helt år sen dess... Det är helt sjukt! Tiden går så snabbt och hela mitt år där känns som en dröm.
 
Det var absolut det bästa beslutet jag någonsin tagit! Jag lärde mig så mycket om så mycket haha. Nej men mina kunskaper i engelska och diverse andra skolämnen har ju ökat och framförallt jag som person har vuxit ågot enormt. Jag har lärt känna mig själv lite bättre helt enkelt!
 
Sen har jag ju lärt känna så många fantastiska personer världen över. Några som betyder extra mycket är ju min värdfamilj. Jag brukar tänka att jag hade sån tur att de valde just mig, så jag fick chansen att lära känna dom och kalla dom min familj! Tänk om jag aldrig hade åkt, vad jag hade missat! 
 
Jag har som sagt lärt känna människor runt om i hela världen! Och det tänker jag ju utnyttja! Världen är så stooor, men nu också så mycket mindre.. Det känns lättare att resa och jag har vänner lite överallt! Planerna är oändliga och Tyskland och Belgien står först på listan nu till Oktober! 
 
Jag vet inte hur jag kommer göra med bloggen. Känns ju lite konstigt att skriva nu när jag är hemma! Men den kommer få stå kvar och ni kan ju alltid leta runt i gamla inlägg för information, eller som jag kommer göra, läsa och återuppleva gammla minnen! 
 
Ni kan fortfarande ställa frågor till mig så ska jag försöka svara. och jag skriver nog även inlägg om det finns nått som handlar om mitt utytesår! 
 
Slutligen vill jag bara säga ett enormt TACK till alla ni som följt min blogg. Tack för stödet, kommentarer och höga läsarsiffror! Ni hjälpte mig många gånger att hitta motivation till att skriva och ta mig igenom svåra stunder. Och idag är jag oerhört glad att jag skrev så mycket som jag gjorde. För det är ju nästan lite som en dagbok som jag kommer kunna läsa om och om igen!
 
SÅ TACK SÅ JÄTTE MYCKET!!!!

Min underbar värdfamilj!

Hemma på svensk mark igen!

RSS 2.0